Studiebevakning

Studiebevakning är att se över hur program och kurser utspelar sig. Vad som är positivt och negativt. Den skall mynna i två saker, möjlighet för studenten att påverka sin utbildning och tillänglighet av information till studenten. Möjligheten att påverka en kurs under dess gång är tyvärr ofta liten. Främst kan detta ske genom diskussioner med lärare eller examinator. Det finns dock reela möjligheter att påverka en kurs i efterhand genom att framföra kritik genom kursutvärderingssystemet eller direkt till lärare eller examinator. Det kan även vara idé att ta reda på hur en kurs är i förväg och försöka påverka den innan du läser den. Då en stor del av programkurser är valbara så blir information en viktig del av studiebevakningen. Om dåliga kurser kan väljas bort till förmån för bra kurser kommer de dåliga att så småningom rättas till eller försvinna. Studenter slipper naturligtvis också läsa dåliga kurser om information om att de är dåliga finns tillgänglig.

Inom varje program/arena så finns en samrådsgrupp. För dess sammankallande och organisation ansvarar vardera programkoordinator. Varje årskurs från respektive program har en representant i programrådet. Dessa väljs inom klassen. På programrådet diskuteras programövergripande frågor och är för studenterna en bra möjlighet att framföra sina åsikter om utbildningen som helhet.

Inom kåren, teknologkåren såväl som luleå studentkår, så finns det utskott som behandlar och diskuterar de åsikter och påverkansåtgärder som kåren vidtar. Kårens officiella åsikter fastslås av kårfullmäktige och ligger till grund för kårstyrelsens påverkansarbete. Varje ledamot i kårstyrelsen är ordförande för ett utskott. I utskotten sitter studenter, antingen som representanter från sektionen eller som invalda av KF.

Sveriges riksdag tog förra året beslut om att civilingenjörsutbildningen i Sverige skall omfatta 200p för de som antas från och med hösten 2006. Detta innebär att den examen som alla tar ut före denna årskull är en ”gammal” examensform. Från universitetets sida så har man examinationsrätt på civilingenjörer 200p från och med Juli 2007. Detta innebär att det inte finns något juridiskt hinder för den som tar sina sista poäng efter detta. Frågan är nu vilka krav universitetet ställer och vilka möjligheter som ges för studenter av tidigare årskurs att få ut en ”ny” examen. Vi i datasektionen kommer att arbeta för att få ut information till studenterna om denna möjlighet och att så tidigt som möjligt få information från universitetet så att studenterna kan välja rätt kurser.

På Teknologkårens hemsida kan man läsa om de regler som gäller för de som påbörjade sin civilingenjörsexamen innan beslutet trädde i kraft och som vill ha en övergång från en 180p(270hp) till en 200p(300hp) civilingenjörsexamen.

http://www.tkl.ltu.se/pages/utbildning/D6vergE5ngsregler-civilingenjF6r-270-hp-till-300-hp.php

I dagsläget kan kursgivande institution begränsa antalet gånger studenten har möjlighet att tentera en kurs innan man måste ”läsa om” kursen. Detta är något som bara diskuterats löst bland studenter tidigare och vi tycker det börjar bli dags att lyfta frågan till diskussion huruvida detta hjälper, eller om det endast stjälper.

Detta finns att läsa om på ltu:s hemsida. Dock har vi valt att belysa några punkter som oftare än andra har dykt upp för diskussion.

Utdrag från http://www.ltu.se/studentwebben/d1496/1.4743:
”Tentamensresultat ska meddelas inom 15 arbetsdagar efter tentamenstillfället och senast 10 arbetsdagar före nästa omtentamenstillfälle. För kurser med flera än 60 tenterande meddelas resultatet senast 20 arbetsdagar efter tentamen eller senast 10 arbetsdagar före nästa omtentamenstillfälle. För kurser med fler än 100 tenterande får resultatet meddelas senare än efter 20 arbetsdagar, dock aldrig senare än 10 arbetsdagar före nästa omtentamenstillfälle. Tentamensresultat vid distansutbildningar får meddelas maximalt 4 arbetsdagar senare än ovannämnda.”